Shit, kan knappt fatta det. Jag har en pojkvän.
Jag trodde inte att jag skulle vara tillräckligt "hel" för ett nytt förhållande redan, men allt känns så rätt. Varje stund med honom är jag glad. Han gör mig glad, han gör mig lycklig. Jag var och är livrädd, men jag tänker inte låta rädslorna stå i vägen. Jag tänker inte låta min separationsångest eller mitt bristande självkänsla stå i vägen för något så här vackert.
Mitt förra förhållande slutade i en katastrof, allt jag har för erfarenheter är dåliga, så det är inte konstigt att jag är rädd. Jag litar inte på mig själv att jag kan hantera det, men jag tänker försöka. Jag tänker ta en dag i taget och inte oroa mig.
Just nu ska jag bara vara glad.
Jag trodde inte att jag skulle vara tillräckligt "hel" för ett nytt förhållande redan, men allt känns så rätt. Varje stund med honom är jag glad. Han gör mig glad, han gör mig lycklig. Jag var och är livrädd, men jag tänker inte låta rädslorna stå i vägen. Jag tänker inte låta min separationsångest eller mitt bristande självkänsla stå i vägen för något så här vackert.
Mitt förra förhållande slutade i en katastrof, allt jag har för erfarenheter är dåliga, så det är inte konstigt att jag är rädd. Jag litar inte på mig själv att jag kan hantera det, men jag tänker försöka. Jag tänker ta en dag i taget och inte oroa mig.
Just nu ska jag bara vara glad.
Inlägg
BRA!!!
SvaraRaderaJag håller på dig och finns med dig!
Åh va roligt, GRATTIS!!!
SvaraRaderaOch du har verkligen helt rätt inställning, och DET är minsann att ha kommit en bra bit på vägen när du kan tänka som du gör och våga ge dig in i nåt nytt!!!
Det är så ett förhållande ska vara, nån som gör en GLAD, bara glad (nu menar jag inte att man inte kan bråka ibland), jag har aldrig upplevt det men en vacker dag ska det väl bli min tur oxå :D
Kramar!!
Skrivit lite med dig på terapisnack och nu läst din blogg. Den fängslar mig verkligen,och jag känner igen mig i så mycket du skriver.
SvaraRaderaVill bara säga kämpa på, och njut av de stunder av lycka vi får.