Sömnlös fylla och slö sax

Jag vill få sova utan problem. Utan medicin, utan alkohol. Trots att jag har gått upp tidigt och hållit igång hela dagarna kan jag inte somna på kvällen. Jag får inte ro i kroppen och sinnet. Igår kväll drack jag mig lagom småfull och tog lite Theralen för att somna. Energin var slut i kroppen, i psyket. Jag var arg, ledsen och ångestfylld. Egentligen behövde jag prata med min mamma, få uttrycka det jag kände, men istället tog ångesten tag i mig. Istället för att förklara hur hemskt det känns att min pappa respekterar min bror mer, att det känns som att han tycker bättre om min bror och att jag vet att han kommer skryta om min brors upplevelser på nästa släktkalas medan han inte kommer säga ett ord om mig och hur ont det gör i mig. Istället för att säga det, hanterade jag mina känslor genom att ilsket och aggressivt skära mig med en sö nagelsax. Jag brydde mig inte om hur stora eller små sår det blev, jag ville bara åt smärtan.

Min semester är inte som andras...

Hat, semester och ny framtid

Jag vill bara gråta. Jag vill här ifrån samtidigt som jag vill stanna här för alltid. Just nu är jag och hälsar på min bror i St Anton, Österrike. Jag älskar St Anton, jag ska bo här, flytta hit. Punkt slut. Jag ska läsa tyska, säsonga, köpa hus, flytta hit, föda upp hundar och hyra ut rum. Live happy ever after.

Men jag hatar att vara på semester med min familj. Jag hatar min pappa. Jag hatar hur min föräldrar tycker min bror är ett mer lyckat barn, respekterar honom som en vuxen Jag unnar honom den lyckan men jag önskar att mina föräldrar kände samma sak om mig. Men det gör dom inte. Min pappa tycker jag är en misslyckad fattig snyltare. Fan, han suger ut all min energi. Jag orkar inte vara snäll och trevlig mer. Fan var tråkig jag måste vara att umgås med.

Ine nog med det så saknar jag min pojkvän och min älskade Lyra