onsdag 3 juni 2009

Senaste tiden del 2 - The break up

Efter min vistelse på psyk var mitt och Kalles förhållande inte detsamma som innan. Under hela vårt förhållande hade jag levt med hoppet om att mina sjukdomar inte skulle bli en central del av vårat förhållande. Jag är inte mina sjukdomar. Anna är inte Borderline utan sjukdomen är bara en bonus man får på köpet. Så jag lade inte så stor kraft i att dela med mig av mina sjukdomar till Kalle. Vårt förhållande var alltid i 120 så det fanns inte tiden att förklara ingående om hur mina sjukdomar påverkade mig. Jag var också naiv och trodde att det inte behövdes. Inte skulle jag gå in i en depression nu när jag kämpade så hårt med mig själv.
Men så blev det inte. Jag blev dålig och blev inlagd på psyk igen. Jag fick panik. Hur skulle jag förklara detta för Kalle? Jag blev övertygad om att han skulle lämna mig men min övertygelse stämde såklart inte. Han tog det bra. Jag ville inte träffa honom medan jag låg på sjukhuset men efter att inte setts på 2 veckor kom han och besökte mig tillsammans med min bror. Det gick bra, men jag kände mig inte bekvän i situationen. Den Anna han var tillsammans med var inte samma Anna som låg inne på sjukhus. Den tjej han var tillsammans med var levnadsglad, positiv och skrattandes. Den tjej han träffade kämpade var dag med sin ångest och självdestruktivitet. Den tjejen hade han inte träffat förut och nu gjorde han det.
När jag kom hem hade mina mål om mitt liv ändrats. Min högsta prioritering var att bli frisk från depressionen och att fokusera på mig själv. Jag hade inte ork att förklara eller ork att låtsas må bra för att inte oroa Kalle. Jag insåg att han inte kunde vara det stöd för mig som jag hade hoppats på. Nu när förälskelsen hade lagt sig förstod jag också att vi ville olika saker i livet.
Vi gjorde slut den 22 Maj efter att varit tillsammans i drygt 4 månader. Vi skildes som vänner och jag tror verkligen att vi kommer vara det. Tiden tillsmmans var hur rolig som helst, jag har fått så många skratt och positiva erfarenheter. Nu är jag ett steg närmre ett välfungerande liv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar