onsdag 18 februari 2009

Walking in darkness

Vart ska jag börja? Vintern har greppat mig med sin järnhand och håller på att dra ner mig i mörkret. Det började för några dagar sen, jag började må sämre än vad jag gjort innan (och mådde jag inte bra) Jag har min BPS som styr stora delar av mitt liv, så jag har redan det jobbigt. Jag vet sen tidigare att mitt psyke blir extra känsligt under vintern och därför gör jag allt i min makt för att ta hand om mig själv. Jag vet alla tips som tidningarna skriver om för att slippa vinterdeppigheten men jag blir sämre för var dag som går. Och jag blir inte bara lite deppig, jag blir sjuk. Var på ett extra möte hos en läkare på psyk för att diskutera mina mediciner. Har redan fördubblat min Cipralex dos, nästa steg blir att jag får en till medicin. Men jag för att känna något hopp, blev jag bara matt över mötet. Hela tiden sa hon: "Jag förstår att det är jobbigt just nu" och "Jag vet att det är svårt just nu, men du får stå ut". Jag höll på att bli galen på henne. Varför försökte hon, som aldrig träffat mig innan, lindra min smärta med sådana tafatta försök? Hon som läkare borde veta bättre att hennes försök till "tröst" är genomsådda innan hon ens sagt det.
Jag fattar inte att visa får bli läkare...

3 kommentarer:

  1. jag har bara träffat en enda "bra" läkare som förstått mig. Resten har varit skit, så ja, vissa borde verkligen inte få bli läkare.

    SvaraRadera
  2. Anonym2/26/2009

    jag hittade din blogg av en slump för några veckor sen.. jag lider av stor ångest och depression och har råkat isolera mig själv omedvetet från omvärlden.. jag har aldrig vågat be om hjälp men din blogg har gett mig inspiration att ta första steget till någon doktor

    men det är just det som du just skrivit jag är rädd för, att jag ska få snacka med någon läkare som inte kan ett skit, och gör allt värre för mig

    jag önskar dig all lycka i alla fall, jag kommer definetivt följa din blogg

    SvaraRadera
  3. Alex: Kul att du hittat min blogg och tycker den är bra. Hoppas verkligen du vågar ta steget att söka hjälp trots rädslan för dåliga läkare. Skriv gärna ett mail till mig om du behöver stöttning

    Kram Anna

    SvaraRadera